Trädgårdsanläggning i Rotebro – vinterskydd

Vinterskador i en trädgård kommer sällan av att det blir kallt. De kommer av tre andra saker.

Den första är växlingar. Barmarksvintrar med omväxlande tö och frost är betydligt hårdare än en jämn kyla under snö, eftersom marken fryser och tinar om och om igen och rötter skadas.

Den andra är vintersolen. Städsegröna växter avdunstar vatten även på vintern, och när solen värmer bladen medan marken är frusen kan växten inte ersätta förlusten — den torkar ut med rötterna i is.

Den tredje är mekanisk skada: snö som tynger ner grenar, is som bryter, och snö från tak som faller.

Begär kostnadsfri offert →

Detta ingår

Bedömning av vilka växter som behöver skydd
Skydd mot uttorkning för städsegrönt i soligt läge
Marktäckning som jämnar ut frysning och tining
Uppbindning av växter som tynger ner av snö
Skydd där snö faller från tak
Bedömning av var snön ska läggas
Genomgång av när skyddet ska på och av

Så går det till

Riskerna

Växlingar, vintersol och mekanisk skada. Kylan i sig är sällan problemet.

Solen

Städsegrönt i söderläge skuggas eller skyddas. Det är den vanligaste skadan.

Marken

Ett lager löv eller granris jämnar ut frysning och tining i rotzonen.

Snön

Växter under takfot och i snöras skyddas eller flyttas.

Timingen

Skyddet på när kylan kommit, av innan värmen. För tidigt är sämre än för sent.

Trädgårdsanläggning Rotebro i hela Sollentuna

Vintersolen är den skada som förvånar mest, och den drabbar just de växter man valt för att de är gröna på vintern. En städsegrön buske i söderläge får bladen uppvärmda av februarisolen, och uppvärmda blad avdunstar vatten. Marken är samtidigt frusen, så rötterna kan inte ta upp något — växten torkar ut medan den står i is. Skadan syns i mars och april som brunfärgade blad på just den sida som vetter mot solen, och den misstas ofta för frostskada. Åtgärden är att skugga: en skärm, ett granrisskydd eller helt enkelt en placering som inte får den lågt stående vintersolen rakt på sig. Det andra är att skyddet ska sättas på i rätt tid. Ett vinterskydd som läggs på i oktober när det fortfarande är milt håller fukt och värme kvar, och växten går in i vintern med tillväxt som inte mognat. Skyddet ska på när kylan kommit och av innan värmen — för tidigt är sämre än för sent. Det tredje är marktäckningen, som gör mest nytta under en barmarksvinter. Ett lager löv eller granris över rotzonen jämnar ut temperaturen i marken och minskar antalet frys- och tiningscykler som rötterna utsätts för.

Vanliga frågor

Vad skadar växter på vintern?

Sällan kylan i sig. Det är växlingar mellan tö och frost, vintersolen som torkar ut städsegrönt, och mekanisk skada från snö och is.

Varför blir vintergröna växter bruna?

De torkar ut. Solen värmer bladen som då avdunstar vatten, medan marken är frusen så rötterna inte kan ersätta förlusten. Skadan syns i mars på den sida som vetter mot solen.

Hur skyddar man mot det?

Genom att skugga – en skärm, ett granrisskydd, eller en placering som inte får den lågt stående vintersolen rakt på sig. Det är den vanligaste och mest förbisedda vinteråtgärden.

När ska skyddet på?

När kylan kommit, inte i oktober. Ett skydd som läggs på för tidigt håller kvar fukt och värme, och växten går in i vintern med omogen tillväxt. Av innan värmen kommer på våren.

Hjälper marktäckning?

Framför allt under barmarksvintrar. Ett lager löv eller granris över rotzonen jämnar ut marktemperaturen och minskar antalet frys- och tiningscykler som rötterna utsätts för.